Tankarna har alltid funnits där, men motivation är förmodligen det som saknats. Det är lätt att säga ett, men desto svårare att göra två. Nu har jag äntligen tagit mig i kragen, inhandlat gymkort och faktiskt börjat använda mig av det. Och till min förvåning, är det faktiskt rätt roligt. Hoppas dock jag kan fortsätta känna motivation och inte deppa ihop som en sandsäck som tidigare.
Måste dock medge att jag känner mig relativt "liten" i jämförelse bland många biffiga pojkar som härjar runt på gymmet. Stackars krakar som sliter sina benhinnor på att ständigt lyfta tungt tillsammans med sina åååh-läten. Kan dock medge att jag inte faller för pojkarnas muskulösa kroppar i tighta träningskläder.
Bättre sent än aldrig? Javisst!
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar